som malar
kring nattlampans

ljussfär

ögon   deras munnar

dansar
ord fräser   strimmor av ärr

genom luften

tungt   förlupet
spårljusord faller   naket

till bordet   slår ned

samlad begrundan   sliten

faner   som vatten

när träringarna   rör sig

sprider sig   utåt

vidgar