Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

det glömda språket




Ett dött språk gör sig påmint.

Jag färdas bakåt i tiden
av stelnade rörelser.

Var är du?
Du var här nyss,
jag kan inte se dig
inte höra dig
inte känna dig.

Närmar mig stranden
där vattnet färgats av
ett annat liv.

Jag anar dig där ute
men
vindregnets piskande
vänder bort mig
från aningar och känslor.

Längtade jag verkligen?
vart tog den vägen,
längtan?

Morgonsolen går ned
i horisonten.

Ett tomt inre vandrar
planlöst.

I den mörksvarta skogen
går stigar åt alla håll.

Jag anar dig där inne
men
solgläntans ljuskraft
väder bort mig
från mörker och irrande.

Sorg,
kan det vara sorg?

Sorg över det glömda
språket.







Fri vers (Fri form) av Peter Boström
Läst 136 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2012-04-22 19:15



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Peter Boström