På rygg,
under tallarna

låter jag blicken falla
till oändligt skärpedjup.

Jag, stilla. Tankarna, vadande
ut från molnbankarna, ut
i luftlagerströmmen.

Grenarna flätar sina
bruna händer
i förtjusning, i solstrimmor.

Tar sats
mot det blå, tar sats
mot livet.