Hur kunde du missa skärsåren, de transparenta lögnerna, osanningar och ursäkter? Var det mitt fel eller var det dina egna defekter?

Tack för kramarna jag aldrig fick, under åren som gick! Skjutsen som alltid gick till din destination, min icke valda slutstation!

Det har gjort mig bortskämd... På tvärtomspråket menar jag! Hoppas att du förstår det en dag!

Undrar hur du skulle reagerat efter en dag i mitt sinne? Skulle du klara mina kval, mitt ursinne?

Hade du varit anställd hade du troligen fått gå, fått sparken! Som dinosaurierna från arken, blottaren ifrån lekparken!

Det har lämnat mig sårbar, som trädet utan barken!

Ville så gärna vara som du, utan att inse ömöjliga! Kommer jag att lyckad? Ingalunda. Det är en vetskapmatt begrunda!

Vill jag verkligen?