Från inre strid, till inre frid, i en nära framtid, regler baserade på en stökig dåtid! Upp som solen ner igen på nolltid, fratinerar med min egen spegelbild, den jäveln stämmer föga med min självbild!

Mitt nyfunna lugn skulle göra Hulk grön av avund, diagnoser är jävulens påfund. Det är ingen fara, bara jag, jag och som har en gruppstund! Skriver under på att jag är skadad men då begår jag urkund!

Den mörka energin föder mig, driver mig framåt, utmanar! Mental holmgång mellan demonerna mitt cerebrum frammanar, medan logiken förmanar, men det slåss bara mot väderkvarnar!

Undra varför larmet varnar?