Det rasar kallbrand utanför

det ligger mjöl och död på marken


Vi kallar oss för under
i en tid som flyter för sin sorg
på utsidan av glaset

Där det immar för vårt öga
det genomskinliga däri
har spruckit

Och ljuset bildar tusen bilder
fasetter och katter
som oklarheter skapar myter
och bryter
det förutsagdas lott
när benen domnar