Du plockade ner mig i småbitar.. Känslan jag fick var att hela livet,

rann ur mig" Mitt liv ligger utspillt likt vrakdelar... Försök till att samla,

ihop sig... Din övertygelse lockade in mig i din famn... Men min ängslan,

blev allt för stark" Att avgå utan strid eller person angrepp uteslöts av,

dig... Min sanning borrade hål i ditt hjärta" När blir ärligheten skonsam?

Känslostormar avtar" Och nyanser av svek träder fram... Ett sting av vemod,

sköljer över mig... Och ett tvivel som redan infann sig"i gryning... Jag,

åtrår kärleken om den vore sann... Än en gång bedrog jag min känsla,

Som en omogen frukt,som aldrig kommer att mogna... Jag låste in min,

smärta i bröstet" och saknar nu modet att öppna,för tänk om mitt,

hjärta skulle klyvas på mitten... Rozsi