Vi föds till en värld
med ett timglas i hand
glädjen och sorgen
är vår bundsförvant
randen på glaset så
sakta fylls
vad vet vi
hur mycket det i glaset
ryms

stilla och sakta rinner
livets sand
tills det når var
och ens rand

för vi föds till en värld
med ett timglas i hand

vem är väl jag i denna väv
jo,en trött och
sorgsen själ

för vi föds till en värld
med ett timglas i hand

för i livets korg
finns det både glädje
och sorg
det är svårt att förstå
när man inte längre är
två

för vi föds till en värld
med ett timglas i hand

men än en liten stund
så har vi varann
vi möts och vi skiljs
i ödets hamn

för vi föds till en värld
med ett timglas i hamn

vi lever i tiden i
ett Nu som är Nu

för vi föds till en värld
med ett timglas i hand

Arlöv
Erna Frank