Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Fröken Julie/ the end

Fröken Julies födelse

Det talas om slut. Om början. Livets
dörrar. Om de som inte dessa förmår
stänga. Därmed heller inga nya öppna.

Fröken Julie. Vad gömmer sig bakom
hennes dörrar. Via glimtar har hon
skymtat. Där vid sidan om Julie och
Julian. Anima och animus. De sociala
strukturer, som i kontexter samverkar.

Hat. Kärlek. Längtan. Efter yrkesmässig
utveckling. En tydlig strävan.

En inre resa efter att få ihop ett liv. Ett
liv att på allvar verka i. Att trivas i.

En inre resa på så många sätt. Att försöka
besvara. Vad en man är. Vad som behövs
för Fröken Julie.

Att skriva poesi. Vad ligger djupast
sett i det för vår Julie. Vår fröken.

Alla svar växer till en bok. Om de
på allvar ska besvaras. Om de ens
kan de. Kan vi på djupet förstå våra
egna liv. Hur de blev till vad de blev.

Fröken Julie tror inte det. Som det
där med att avsluta dramat mycket
enkelt. Jean var alkoholist. Så var det
med det.

Alkoholism följer mönster. I ett rutmönster
där det centrala är det unika. Vi får aldrig
bortse. Aldrig någonsin bortse från det.


Jeans liv. Jeans val. Jean var tvungen.
Tvingad till sitt val.

Jean hade inte Julies blick. Ingen erfarenhet
av att ärlighet lönar sig. Ett liv fyllt av
tystnad. Som ett alkoholistbarn.


Jean skulle aldrig betrakta sin relation
till Julie som en våldtäkt.


För Jean finns där så många rädslor
inom Julie.


Jean har rätt. Men Jean kände den
fröken som fanns inom Julie. Den
kvinnan som han på allvar förälskat
sig i.

Jean är som vilken man som helst.
Behöver hitta en egen balans mellan
det kvinnliga och manliga inom sig
själv.

Modern. Den enda möjliga att älska
för Jean. En misslyckad liten anima
vars tystnad inför egen alkoholism
lamslog hela Jeans familj.

Jean har en resa framför sig. En
resa där raseriet över modern
behöver hitta egna gestalter inom
honom själv.

Fröken Julie kan konstatera.

Vi behöver i ett parskap utveckla de
sidor vi kräver av varandra.

Fröken Julie attraheras inte längre
av en man likt Jean. Han behöver
utveckla en större närhet till det
sårbara inom honom själv.

Det manliga behöver en balans.
Så att omsorgen om sig själv
och de andra. Får en riktig chans.

Djupt bakom könskriget låg där en
evig attraktion. Inget vi ska bortse
från.

Fröken Julie har behövt lämna en
dröm. En dröm om en Jean.

En man som har ett behov av att
visa sann uppriktighet en dag.

När den dagen är här. Då är Jean
en annan man. Han är inte längre
alkoholist.

Liv tar tid. Låt oss föra in en gnutta
realism.

Poetiskt synes det mycket trist.

Vår fröken är en evig dröm.


Likt ett författarskap en människa
har gömd.

En illusion om en kvinna. En bild
av en man.

När ljusen släcks kommer de alltid
drömma om varann.


Så ser kärleken ut.

Den mellan en kvinna. En man.




Fri vers (Fri form) av smultronbergen VIP
Läst 143 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2012-09-16 00:01



Bookmark and Share


  smultronbergen VIP

Till Nanna,
Jag vet vännen. Jean vågade
inte. Hans rädsla var för stor.
Behövde finna en kvinna som
skulle acceptera honom i hans
beroende. Kärleken kan inte rädda
allt. Julie vågade inte lita på Jean,
som inte vågade vara rak, ljög om
det centrala. Han behövde en kvinna
som inte skulle bry sig alls. Ge Jean
tak över huvudet, hjälpa honom till
sans, trygghet. Jean är vår tids alkisar
, som supit sig bort från arbetsmarknad,
En stilig, charmig man. Som med charm
visste att bostad, trygghet. Gick före allt .

Det finns allt för många medberoende
där ute. Sanningen om kärleken har
ingen chans. Fröken Julie. Hon är
Tacksam. Jeans narcissism var hennes
nyttigaste läxa. En tomhet, klassresa
Och en skadad pojke/ flicka.

Det finns en riktig kamp i detta drama
, patriarkala mönster, I Julies uppväxt,
Jeans far var en tyst mus. Som aldrig
slagits eller skyddat sin son så han
fick kraft, det är synd om Jean,
Han är mycket mycket fin. Men så
rädd. Livrädd för allt som är sant,
/ jaa det finns mkt sorg i detta drama,
som i mycket annat, / S
2012-09-16

  Nanna X
va fan jag ville ju ha ett lyckligt slut? att dom kunde hjälpa varann till ett lagomsupande och ett liv tillsammans?
2012-09-16

  smultronbergen VIP
Till Peter;

Mitt drama försöker inte besvara
hur alkoholberoende botas eller
förklaras. Där finns individuella
anledningar samt biologiska. Forskningen
runt beroendesjukdomar, och de beroendes
egna berättelser, ger oss i bästa fall en
del gemensamma förklaringsramar.

Att där finns obearbetad sorg kan
som alltid vara ett led i denna sjukdom.

Det finns en internetsida för de intresserade
av alkoholberoende. Www. Alkoholhjälpen
.se, En alkoholist finns inte/ existerar
inte utan en medberoende/

En alkoholist väg från sjukdom till att
bli frisk vilar enligt forskning enbart
kring eget ansvar. Det är alkoholisten
som behöver ta eget ansvar. En lång
resa som är hjälpt av att omgivningen
visar att dennes ansvar åligger den
sjuke. Lena Holfve" botten upp"
Finns att googla sig fram till, 2/3
av boken utlagd på nätet,

En medberoendes eget ansvar, är den
framkomliga väg som finns. Jag lever
mitt liv. Står för vad jag ser och för vad
jag behöver. Skiljer sig rent generellt inte
kvinnors största uppgift att lösa i detta
samhälle. Där medberoendet, som
behöver definieras, finns och ges kvinnan
, som en del av att vara kvinna.

Jag skulle vilja gå så långt som att
konstatera att kvinnan till sin natur
är medberoende. Talar då inte om
medberoende utifrån ett drogperspektiv.

Utan rent allmänt i kvinnors och mäns
relation till varandra. En hel värld att
fördjupa sig i . Vilket Diktjaget har.

/ Med vänlig hälsning, S


2012-09-16

  Peter Stjerngrim VIP
En riktigt stilfull avslutning på denna följetong ...

Vill dock påpeka det som väldigt få synes verkligt intresserade av
att ens försöka ta reda på och ta tag i för att kunna hjälpa den
som missbrukar ...
- Anledningen till missbruket ...
Min erfarenhet från dem jag mött, stöttat och hjälpt bort från missbruk av alla de slag är
att det handlar om obearbetad sorg - Inte den sorg vi talar om i samband med att vi förlorar en närstående, en älskad och eller en vän eller så ...
Nej, mer den sorg och tillhörande livsnödvändiga sorgbearbetning som berör besvikelse, ledsenhet, ilska, vrede och så många andra känslor vi bär med oss från barndom, uppväxt, tonår på väg mot uppbrott och inbrott i vuxenlivet ... Obearbetade känslor vilka vi inte alltid på egen hand klarar att hantera och sorgbearbeta på ett adekvat sätt som gör att vi kan nå försoning med det som varit och lägga bakom oss det som hör det förflutna till och ta med oss de erfarenheter och positiva minnen vi så väl behöver få med oss för vår framtida utveckling ...

Har följt din följetong med stort intresse - inte alltid delat de slutsatser jag anat att du önskat att dina läsare kanske skulle komma fram till, men tyckt att du beskrivit och skildrat så många olika aspekter på dessa personers egenarter, personligheter och relationer i olika situationer, på ett synnerligen givande sätt och vis - och som du i detta avslut själv anger att du syftat till, om jag tolkat det rätt, skapat en grund för vidare tankar och funderingar kring allt det som du låtit dina huvud och bipersoners få gestalta i denna serie av flöden som var för sig och tillsammans i sig skänker inspiration till reflektion och så ock än mer nyfikenhet på den omvärld vi lever i - andras liv men också vårt eget ...

Tack för god läsning!
2012-09-16

  ULJO
Kärlek mellan man och kvinna, vackert.
2012-09-16

    ej medlem längre
åh, så bra !!
2012-09-16
  > Nästa text
< Föregående

smultronbergen
smultronbergen VIP