Älskade Pappa Ditt konstnärshjärta, var starkt... Men din kärlek till mig,

var begränsad...I din strupe flödade Eldvattnet ner med lätthet...Ditt

Ungerska blod, är kantad av din Ädla konst.. Med stolthet fick jag skåda,

dina verk...På den ungerska pustan Serverade du oss en Bogratz-gryta...

Zigenarmusiken ljuder i mitt hjärta... Till följd av en alldeles för stor smärta..

Din stamm var lika stark som Ebenholtz, Ändå fick jag till slut se dig ligga,

ner som en avbruten kvist... Älskade Pappa min saknad är dold men allt för,

kännbar...Men det går en Ängel vid min sida, som klär av mig min sorg...

Himmelens alla stjärnor bländar ett sorgeskimmer, Som inte längre bär,

makt.... Rozsi.