För sin egen skugga rädd...!
Paranoia
Var rädda om varandra, inte för varandra
Skapa närhet och inte avstånd till andra
Öka inte på din ångest och din panik
Låt inte rädslan få gestalta sig i din mimik
Förstå att trygghet inte enbart kan fås
Bakom stängsel och sjutillhållarlås
Tro inte på den sanning som säger
Att du lugn och ro äger
Om vi stänger in och bevakar
Avlyssnar och övervakar
Det är då vi göder den best
Som vi vill undvika allra mest
Det som får oss att speja runt varje hörn och i varje vrå
Gör att vi snart inte vet vart vi skall ta vägen eller vågar gå
Den politiska makten underblåser och bistår
Med teknisk utrustning så att vi får
En bedräglig känsla av nödvändighet
I beslut som rör rikets säkerhet
I missriktad strävan och ambition
Att skapa misstänksamhet och konfrontation
Så allt fagert tal om det öppna samhället
Förbytts i dess motsats istället
På så sätt kan politiker legitimera
Att de kan få fortsätta att regera
Men vad är väl den frihet värd
Som skapas bakom en ointaglig härd
Ständigt påpassad och iaktagen
Ont i huvudet och ont i magen
Istället måste vi ständigt försöka
Att vår tillit och förtroende för andra öka
Så att vi samhällsutvecklingen åt ett annat håll kan vrida
Och därmed slutar upp med att vara jagade och paranoida