Som kommatecken

timrade, kryssade

tunga jordflarn och en

hel dag i cement,

så

jag grundade

som alla vita flarn vintern lägger

sitt och isar

kanske som återhållen sol

jag. Jag är, det jag undrar över är

vad var vi?

Och om livet ville tystnad

så teg det och lät

bunkrarna gräva sitt

jag hade nog av att gräva mitt

förstå mig rätt, jag skrattar i bland

jag har sommaren i en fingertopp

men därhelst somrar tryter

har hösten mitt fullaste hopp