Inte helt olikt olyckor kärnkraftverk, styrka i min banala hjärnkraftsvärk!
Riskerar att fördärva mitt redan dåliga livsverk!

Strontsiumsmittade tankar överöser mig som tidvatten! Sprattlar likt en bäckforell på landbacken!

Kroppen krampar, sinnet sparkar bakut! Sensorerna skriker AKUT, labyrint, hittar fan inte ut!

Vilse i min privata pannkaka, smärta jag inte kan påverka, kan inte sluta skaka! Rädd för vad den kan åsamka, kan inget annat än att pannskaka!