skurar av skuldsatta och tröstkrävande själar slår
sönder martyren som fängslas för en längtans skull

sommardagar sveper förbi och upptäcks aldrig,
domen är tragedier som hyllas av fördomar och traditioner
dör efter ett enda andetag av frisk luft

vi kommer inte att läkas av tid
den kommer bara föda bitterhet och flöde av nya illdåd,

smärtan som fylls av minnen och gräver skyttegravar under huden

att gå vidare
kräver alltid fullständig framtidstro

den kan aldrig födas ur begär
aldrig överleva en balans.