Är ensam med tanken som kan döda andra men
få mitt liv att gnistra och lysa,
så fel men också så rätt att skulden dansar sig själv till
en omärkt grav med tom kista.

Du vet, jag är inte som någon annan, är bara
belyst av ett förakt som kan krossa tiotusen stunder som brinner,
men också en själ som rentvår aviga befrielser.

Du vet vad som är av ett värde,
du vet vilken väg som är den rätta,

men du trotsar alla lagar som får naturen att gapa stort,
du förvränger sinnen medan sann ynnest dansar det vackraste det kan.

Min värld är förvillande olik alla andras,

men jag tänker aldrig vandra denna väg helt ensam.