Det var en gång en dröm-ätare. Egentligen var hon många gånger. Dröm-ätaren åt upp så gott som varenda dröm hon kom över. Där var söta drömmar, våta drömmar, egna drömmar, andras drömmar. Rund som en bubbel-gumma hade dröm-ätaren blivit med tiden, men det kändes oftast roligt, bara ibland smärtsamt. Det kunde hända att hon väckte sig mitt i en dröm - blott för att få äta upp den omedelbart. Där var sommardrömmar, marsdrömmar, små drömmar, ändlösa drömmar. Gumman hyste förkärlek för alla sorters drömmar, vilket medförde att hon blev tämligen förvirrad. Dröm-ätaren trodde att hon satt i sitt slott och slevade i sig av dröm på dröm. Men bakom fasaderna fanns det mycket som tydde på att hon endast drömde alltsammans.

Dessutom hade dröm-ätaren så fullt upp med att iddissla varenda scen, att hon glömde att komma ihåg sin syster. Dröm-ätarens syster var dröm-mataren. Vaken varenda natt och dag satt dröm-mataren och skrev drömmar. Där var täta drömmar, ihåliga drömmar, gamla drömmar, odrömda drömmar. Dröm-mataren skrev varje rad på hemskt långa pappersrullar som rullade ned över de persiska mattorna och svävade ut genom slottsgluggarna. Hennes ögon kändes som sanden i ett timglas, men dröm-mataren tillät sig aldrig att sluta. Jo, två sekunder om året tog hon en salig paus, sträckte på skelettet och skrattade till. Det var då hon kom att tänka på dröm-ätaren, hur hennes syster måste ha blivit värsta bubbel-gumman vid det här laget. Dröm-mataren hade aldrig fått några foton på dröm-ätaren, så hon fick föreställa sig. Nästa dröm handlade om ett spöke som åt digitala prickar, men hur många korridorer som spöket än åt sig igenom så förblev kroppen likadan.


Dröm-ätaren tog sig ännu en rundrandig dröm ur ett sprucket kärl. Hon stod längst inne i skafferiet, förmådde ej vrida om lampknappen en gång till. En ask med klibbiga drömmar avslöjade att dröm-ätaren egentligen befann sig mitt ute i naturen. Gummans kjol fungerade som vingar när hon hoppade ned från bergsmassivet. Bit för bit närmade hon sig allt snabbare den flicka som hon en gång varit, och till sist nu återigen blev. Där var nederländska drömmar, ostasiatiska drömmar, uppskruvade drömmar, borttynande drömmar. Dröm-ätaren landade mitt i påskriset som täckte en besynnerlig jordhåla. Det är här som DrakDrottningen förvarar sina ägg! insåg hon. Då kläckte sig dröm-mataren ut ur det största ägget. Med några penndrag samlade hon ihop de övriga och lät dem rulla uppför bergskedjan. Dröm-ätaren kände sting av hunger, hur det kittlade ohyggligt som av fjädrar. Allt det här skedde inuti sitt urverk. Hon ville värpa likt en tjäderhöna. Men dröm-mataren bara drog en kam genom systerns hår tills hon lugnat sig. Nu fick hon sin första riktiga dröm. Den var inslagen i guldpapper och kändes helt genuin även sedan man öppnat. Dörren ledde till hela världen på en gång.

(Det var då som kvinnan vaknade.)