12 grader varmt.

Snudd på sommar, iallafall våren i sitt klimax.

Söndag.

Min längtan värker i kroppen. Det är nästan så att det gör ont.

Vintern är på gränsen till kapitulation men förbrukar desperat sina sista krafter. Som små ryck, i början påtagliga och frekventa men nu vaga och få, men ännu inte erkänd besegrad. In i det sista tänker vintern kämpa för sitt liv, sin identitet, oavsett det faktum att våren är ofrånkomlig och alltid starkare än vintern.

Envishet.

Men på söndag kommer den vita vimpeln fladdra i vårvinden och fåglarna kommer salutera våren som marscherar fram och blommorna kommer ge färg åt det erövrade landskapet.

Ett krig ska vinnas. Fred, frihet och livfullthet är vårens slagord.

På söndag ska jag vissla på balkongen och skönja våren färgglada pollett.