Liten glipa,
ett lufthål mellan
trånga utrymmen,
en bit ihålighet.

Är inte utanför.
inte inuti.
Aldrig bredvid där synen
kan bilda perspektiv

Steget före det andra,
luftvirveln av fartens kraft.

Aldrig längst fram,
aldrig sist.

Bara i mitten,
trängd av egna fördomar.

Jag är klykans mitt,
jag är livssponten personifierad,

jag är mellanrum.