Självförtroendet är en fasad
och mitt leende bara stuckatur.
Jag kommer från en annat planet
där framgång är idioterna piktur.


Självförtroendet ...
mitt leende, bara det jag minns
i annan tid med sin rymd
och det sköna som inte finns.

Jag har landat, från annanstans
där den gröna är blåa och gul.
Färgerna som mognar med fruktan,
dom som blinkar i min rädsla.

Så avlägsen plats, bortom förklaringarna.
Om jag ändå vill men inte kan ...
i en kalkad vägg, vitt ...
dom nerklottrade övertygelse
som nu, faller förbi.

Med något framgång
har jag tagit mig hit.
Nya krav, andra villkor
en ny runda.

Men,
jag samlar på löv, gröna och mjuka
så trött ...lägger min kropp
Nu, jag ska vila !