Himlen kom emellan, och sufflören är inte därSorgen, en stillsamt väntande våg som briserar när man minst anar svallvågor mot våra sinnen; saknaden som vibrerar inombords och som inga ord i världen rår på
Väntan på en nära vän som aldrig kommer för att himlen kom emellan; vad vet vi om tid och om rum när några av oss inte längre är med? när några av oss uteblir för att himlen kom emellan
vilken av livets pjäser spelar vi i? regissören tvekar att lägga ut manus i förväg - det är improvisationsteater och en av oss är inte längre med;
sufflören visste inte heller, eller spelar en egen roll
imorgon går livet vidare, säger du, men en av oss är inte med för himlen kom emellan
tiden läker och stigar växer igen men minnena borrar associationer som finns kvar du lever kvar i våra sinnen och vi vill inte glömma sorgen är i resonans tar sin egen väg längs vindlingarna
borta är du, men ändå här du tittar fram längs solens strålar genom molnens glipor, trots att himlen kom emellan
© Birgitta Wäppling, 23 maj 2013
Fri vers
(Fri form)
av
© Birgitta Wäppling
Läst 956 gånger och applåderad av 22 personer Publicerad 2013-06-06 12:58
|
Nästa text
Föregående © Birgitta Wäppling |