Jag hör ett väsen
Gömt inuti min elektronik
Rödvakna ögon
Finns om natten i varje rum

Det vita bruset
Dess andedräkt som eter



Takstol rör sig
Liksom tapetväv buktar ut
Det bor något
Mellan golven och väggarna

Jag passerar trösklar
Alltid på min vakt



Jag viker pappersdrakar
Rusar mot dem med draget svärd
Men sotet av deras eld
Är inget mer än smulade svavelstickor

Bara småflisor av rubin
När jag vill äta deras bultande hjärtan