Mitt ängslansbarn
Varför stillas aldrig någonsin oron
Drömmer dig vilse
Att du klättrar på räcket utmed bron


Minns det så väl
Din rastlösa kropp mot bröstet
All gråten förlåten
När vi samlade samman trösten


Svårmod i arv
Sorg och sentimentala drag
Drömmer dig stark
Inte svag och skör som jag


Det öppna sinnet
Som alltmer sluter sig med åren
Mitt ängslansbarn
Liten lycklig men ändå så nära till tåren