När snön har lagt sig vit på taket
Och lika snabbt försvunnit bort igen
När ännu en sommar sprungit kvickt förbi
Och när trädblad fallit ner till marken
När ännu ett år, nu närmar sig sitt slut
Står jag ensam och jag minns ditt salut:
Jag sitter här intill din sida
Med handen i din hand
Och den andra på ditt bord
Tyst vilar du bredvid mig
Allt är tanke och tysta ord

Men jag behöver aldrig undra
Vad du skulle sagt eller vad du skulle tyckt
Allt står tryckt och skrivet, ristat uti hemlighet
Och jag känner väl din tanke och din själ
Du flyger inom mig och du når alltid ut
Men nu du vilar tryggt och lugnt in i mitt hjärta
På en piedestal av guld, där står du allra högst
Inget kan dig längre skada
Inget gör dig längre illa
Inga ord ska någonsin krävas
Och inga andetag ska längre kvävas
Men kärlekens band fortsätts att vävas