dagens döende ljus färgar kvällen gyllene
en sista smekning snuddar en kind
hösten kysst rosig

över världen buktar sig natten
gudinnan vandrar ensam under stjärnorna
med månskära i hand

hon skördar liv,
bjuder vila åt trötta själar
innan gryningsljuset väcker oss
till nya världar

inatt en stilla bön:

jag lägger i min kittel
smärtor, sorg och tvivel

lämnar plats för kärleken