... i detta ditt liv?

- En kamrat?

- En vän?

- En medmänniska?

Eller handlar det mer om
att finna ett alternativ?

Ett alternativ 
till allt det du saknar
här och nu
liksom tidigare i ditt liv?

Den undran 
jag finner växa inom mig
är dock 
huruvida du ännu funnit dig ...

Själv söker jag
rätt mycket i mitt liv ...

Saker, ting och företeelser
Minnesvärda och en del glömda
såväl positiva som negativa
skeenden och förseelser ...

Mig själv 
fann jag tidigt i mitt liv
eftersom 
det var någonting nödvändigt ...

Nödvändigt för
såväl
min fysiska som mentala
överlevnad ...

Något jag är lycklig över
att jag lyckades med i tid
då jag annars förmodligen ej
hade kunnat få förutsättningar för
att leva och inte blott bara överleva 
resten av mitt liv ...

Att jag nu söker finna
mitt livs sista 
och för mig enda 
tänkbara älskade kvinna ...

... är ej
ett tecken på
bristande självständighet
och behov av 
fyllnadsersättning 
för min aktuella 
och kanske något speciella
situation och verklighet ...

Däremot
har jag på resan genom livet
så här långt
funnit ...

... att allt utom
kärleken 
förr eller senare
försvunnit ...

Ty hur mycket jag än
fyller mitt liv
med alternativ
så som
upplevelser
nya vyer och perspektiv
materiella och immateriella ting
och allt annat som tänkas kan
som du, jag eller vem helst
skulle kunna finna runt omkring ...

Så betyder det ej
att det vare sig
skapar verkligt mervärde
eller skänker mig inre sinnesro ...

- Även om det anses vara
något att känna tacksamhet inför
och det som skänker oss
prestige och prestanda
jämväl allt det andra
vilket ses som det 
som verkligen är värt 
allt besvär att kämpa för ...

Ty det som 
jag verkligen behöver
få känna i mitt liv
medans det ännu pågår
och ännu ej är över ...

... är det som 
är det mest väsentliga
i våra liv
utan något existerande
substituerande alternativ ...

Det förutan vilket
allt jag nämnt så här långt
i detta mitt ändliga flöde
när vi väl gör vårt
livsbokslut
visar sig ha varit
fullständigt meningslöst
att ens försöka kämpa för ...

Jag söker verkligen kärleken
Den äkta, vackra, tillfredsställande
berikande äkta rena ...
Kärleken som när den bekräftas
tillsammans med någon
som är den speciella 
vi är ämnade för ...

... fyller våra liv 
med verkligt innehåll
innebörd och mening
i allra ljuvaste förening ...

Ty för utan någon att älska
och känna sig älskad av ...

Någon att dela livets
alla skeenden
såväl glädjetårar, sorg
som underbara leenden ...

Någon att kunna få
bygga minnen tillsammans med
för att på ålderns höst
kunna avnjuta alla de år
som livet bjudit oss på
när vi genom våra minnen
tillsammans kan följa de spår
som leder från livets vår
till den tid där vi ännu älskandes
sida vid sida står ...

Ja, förutan kärleken
spelar allt det andra föga mening
eftersom du efter alla ensamma 
och möjligen kompromissande år
vid din tidslinjes slut
ensam, övergiven
med en stark känsla
av att vara tämligen överbliven
fyllde med ånger över dina val
späckad med kval 
över allt av verklig väsentlig mening
som du då ej längre har fått känna
eller ej längre har kvar ...

Har du på vägen
fått uppleva den sanna kärleken
och sorgesamt förlorat densamma ...

... är det hart när
fullständigt omöjligt
att ens tänka tanken
på att kompromissa 
och eller söka alternativ
för att dig själv söka förvissa
om att slippa behöva få
ensam vandra
resten av vägen ...

Har du sen som jag
fått uppleva den äkta kärleken
inte blott blott en gång
utan flera ...

Då kommer du snart till 
den punkt i ditt liv
när du inte kan tänka dig
ett liv utan den äkta kärleken ...

Men eftersom du då
redan vet 
hur det känns 
så¨förstår du nog
varför jag inte blott tror
utan är övertygad om
att vi nog är helt överens ...

... om att du liksom jag
inte vill uppleva flera
satisfierande kompromissförslag
utan väljer att vänta
på att du finner den
du söker finna ...

Den sista kvinnan i ditt liv
Hon som är ämnad för dig
liksom du för henne jämväl så är ...

Det är så det för mig just nu
och för all framtid är!

Allt det andra 
jag saknar 
var gång jag somnar
jämväl
var gång jag vaknar ...

... Det betyder 
absolut noll och intet för mig
om jag inte får uppleva det
tillsammans den dig
som är ämnad för mig ...

Du fattas mig!

- Min dörr är för alltid öppen 
och välkomnande 
när helst du väljer att 
komma och förbli med mig ...

Men nog vore det 
rätt underbart
om du kunde bestämma dig
för att visa dig för mig snart ...