jag tittar på dig. För jag vet att du är vacker, allt manligt och vasst, den breda munnen, de fårade kinderna och din vakna blick. När jag tittar på dig nu blir jag helt i affekt. Likt en kvinna ur jane austins böcker, som sett sitt hjärtas förövare på en tillställning . Kall på insidan, sval på utsidan ovillig att ställa till en scen. Jag är en åskådare, en självplågare. För jag fortsätter titta och förundras över dig. Kall, kyla i blick, det hårda jag tog för manlighet är säkerligen hänsynslöshet. Det är blandade känslor, frånstötande och begär. Jag önskar att det var så ytligt som skönhet, det är enkelt att göra fult. Älskade ansikte. Försvinn