Ögonblicken
som
svävande osynliga
dammkorn
gnistrar nu i solens strålar


jag har stannat upp
andats ut
blivit stilla

mitt hjärta brast inte

dammkornen var förtrollande
men omöjliga att fånga

nu gnistrar de i solljuset
som tränger in genom
mitt stängda fönster

jag andas in med öppen mun

mitt syre blandas

och tiden bultar i mitt hjärta.