Jag bor i en enkel lägenhet
långt bort från makt och överhet

Det kallas slummen bland dem som bor flott
de förstår ingenting om den frihet jag fått

Jag är fri från räntor och krav
jag är ingen ”kapitalvaruslav”

Min inkomst den täcker mina behov
jag behöver aldrig gå till banken och be om uppskov

Så ni som lever med BMW och mångmiljonvilla
för mig är ert liv en synvilla

ni lurar mig inte att tro
att vägen till lycka är en räntebro

när mina barn i skolan kränks, för sina föräldrars bostadsval
ska ni veta att vår kassa minsann inte är minimal

Vi har inga lån att betala
och våra konton är inte skrala

Vi lever i frihet med egenmakt
och struntar i Er som känner förakt

När barnen gråter och jämför sig med judar
och ni Nazister
då är det något i mitt hjärta som brister

Mina barn och dina barn är lika mycket värda varje dag
utan kränkning, enligt Svea rikes lag

Vi har alla samma värde på vår jord
det trodde vi i lägenhet, att ni förstod?