Det var du som lärde mig gå.
Men nu kan du knappt stå.
Och du som brukade säga hur stolt du var över mig.
Du använder nu samma mun för att fråga vem jag är.
Du brukade vara ute och spela fotboll med mig, du kom på varenda match.
Nu sitter du där, i din köksstol och kollar ut.
Är det verkligen rättvist att jag redan ska förlora dig.
För det känns som jag redan har gjort det.

Jag saknar dig pappa.