I snart 30 år har familjen bott i sin röda villa i Norberg. Tomten är välskött, veden staplad, potatisen växer i jorden och i fjol målades huset om. Nu kan allt förändras. I går, måndag, fick de fly från sitt hem, efter direktiv från polisen.
"Det var bara att kasta sig in i bilen, vi tyckte att det brann precis bakom skogen som är bakom vårt hus"

Från annat håll rapporteras att grannar har fått lämna får och hästar. Vägarna fram till deras fastigheter är avstängda.

"Det känns som de inte tog branden på allvar när den började. Varför satte man inte alla resurser på en gång?"... undrade någon.

Men röken rullar snabbt över sjön. Och efter bara 15 minuter vid utkiksplatsen kan man inte längre se över sjön.
"Jag tror inte planen kommer kunna gå ner (för vattenhämtning.) Hur kan de göra det när det inte går att se något"

Hur snabbt och lätt kan inte hela ens tillvaro förändras?

Är vi rustade för detta i vårt till synes trygga land?

Det jäser under ytan märker jag lite överallt.


Sök Herren medan han låter sig finnas,

åkalla honom medan han är nära.

Må den gudlöse överge sin väg,

den ondskefulle sina planer.

Må han vända om till Herren,

så skall han förbarma sig över honom,

vända om till vår Gud

som alltid vill förlåta.