Solskenet skyr inga medel
Marssnön sjunker i hop
Avenyn blir ett hav
Där simmar vi runt
Fiskar som inte hittar ut

Smutsigt smältvatten,
rinner ner i Vallgraven,
vid Trädgårns gråa salar

Håll dig kvar ett tag till
Fly inte från det enda
du har kvar,
hoppa inte,
låt inte gravitationen vinna

Från brons öga syns horisonten
Ett streck mellan natt och dag
Ett beslut, ja eller nej
Ett hopp, en hård blågrön yta
Du kan inte se, eller höra
Du släpper taget,
tynar bort som snön i vårregn
Havet möter dig,
så långt borta, så nära



Havsluften invaderar alla sinnen
Jag känner dig i varje andetag