Det är döden, du talar om Ron, sa jag
det är döden att du ska gå ifrån din lilla dotter
så full av glädje, livstro och kärlek!

Jag hörde ett tickande, från ditt hjärta
Din hud kändes kall, men från pannan sipprade svettdroppar

Du talade om din plan
att äntligen, nu, var det bestämt!
Du skulle verka i Indien-Tibet
som buddhist och tiggarmunk!

Ensam, på kvällen, kunde du inte lägga dig ner på din madrass
Och jag som älskat dig så högt
som om du var hjärtat i min egen kropp
hatade dig just då, så intensivt
att jag hoppades att du skulle dö
men jag visste inte då
att jag hade någon verklig anledning att tro
att det verkligen skull bli just så!
Men timmarna gick innan du blev lovad ambulans

Du klädde på dig ytterkläderna
lade pengar och pass i jeansfickan
satte dig på trappen
Konungslik
en lördagskväll i februari, med snöblandat regn!

Det stora Blå
räcker till
Hjärta Blå Fågel
också
för att bränna rent i mitt inre
Hjärta Blå Fågel
Hjärta Blå Fågel!