Hon bär sina sorger med en vacker mantel 
skimrande i guld och rött
Hon vandrar genom livet med högburet huvud
hon vet att akta det högt

Hennes ögon likt den djupa ocean
en vildäng full av iris blå
glittret ur en vårflod
speglar lekfullhetens löftesrika vår

En årscirkel till ända
en ny sin början tar 
så firas hon in med jubel och fanfar
min älskade dotter på födelsedan

Må lyckans gästabud bjudas in
bli den stoltaste hedersgäst
förgylld med sitt ljuvliga sinn
på årets rikaste skördefest

Må hon leva uti
alla sina levnadsdar
likt den drottning hon är
bärande sin krona och spira