En bok med nordisk lyrik
omgärdar mig som ung flicka
- tranorna flyttar
hackspetten hackar
där på vardagsrummets matta
- gömd under synranden
andas jag med månen
flagor av guld och purpur.

Jag trängtar efter lycka och
jag fylls av dallrande barrskogsluft
och mormors linblå fält
- en hand för bort sten från åkermark
och sår sedan
- samma hand för bort
en geting från min macka
med hallonsylt.

På en långsam flod, någonstans
från Småland till Skåne
skopar jag upp ord som upplöser
det bländande mörkret
för en ny villrådighetens charm...

det är då jag förlorar min barndom...
under hägrande
älvringar
men jag dansar med Pan, själv!

Jag bryr mig inte om inlärd kunskap
allt jag ska lära mig måste vara för min mognad
och bygga på erinran
av dikt
- till fullbordan
- till fullbordans botten!