går den svarta vägen
där rapsen lyste gul igår

ser vråken hur den seglar
och hundens blanka hår

vi vandrar under tystnad
för inget stör vår färd

genom feta åkrar
där haren har sin härd

molnen varierar
en del är sommargrå

vissa riktigt vita
några pyttesmå

tänker på de bären
som träs uppå ett strå

när tanken plötsligt vindlar
där står ju smultron små

tänker sen på mannen
som aldrig kysst min mun

med smak av sommarlusta
och källarvattenbrunn