Vem bryr sig om en liten fågel som sitter
och sjunger så vemodigt
på balkongräcken på femte våningen

Vem tittar upp och ser det lilla bevingade livet
Så uppgivet
Och så oförmöget att avsluta sin plåga

Tittar hon ned och ser att dessa människor
Som vandrar så bestämt där nere
Egentligen önskar att de hade vingar

Vilket privilegium hon har - den lilla sångfågeln
Som kan sitta på sitt räcke
Utan rädsla för att falla ned

Med all tid i världen att betrakta och ifrågasätta,
Att klä sin självömkan i melankoliska toner

Varför flyger hon inte?
Vem skulle bry sig om hon gjorde det

Till en annan höjd med ett annat perspektiv
Och andra människor som oberört passerar förbi

Vem hör henne - den lilla sångfågeln?
Och även om någon hör; alla vet att fåglar inte kan tämjas

Är det det hon vill?
Har hon ens en vilja?
Eller existerar hon bara för att påminna om
att även bevingade ting kan vara fångna