Hur är det möjligt för ett litet hjärta
att slå så hårt

att hela magen vrids om
och händer darrar okontrollerat

Hur är det möjligt för ett leende
att vara så bländande

att natten nu är dygnets ljusaste stund
och solsystemet plötsligt kretsar kring dig

Var du där
Alla timmar av alla dagar då jag
släpade mina steg genom väntan efter
domedagen

Mitt hjärta blöder för mina bröder
för min mor och min far
för de som varit där fast jag så ofta gått vilse
i melankolins ingenmansland

Nu håller du min hand och hjälper mig möta
alla sår jag rivit upp,
alla befängda svek

Mitt blod pumpar för drömmen om dig
förhoppningen om evigt liv

Jag ger dig den kärlek jag fått
och ger tillbaka den kärlek du ger

till mina bröder, min mor och min far
till alla de som inte har

Hur är det möjligt att jag inte längre ser
avstånd som reella

när du existerar så direkt i mig
i allt jag är

stillar mitt begär, mitt abstinensbesvär

Du är mina stjärnor som får mig att sikta högt
och mina rädslor som håller mig på jorden

i min kropp, i mitt sinne, i min förnimmelse
av er alla och framförallt av min
outgrundliga kärlek
till er