det är ett tryck över bröstet
vissa kallar det ångest
men det är egentligen bara spår
av dåligt handlande

den här hösten har
slagit sönder och samman
allt som en gång var stabilt i mig.
och jag gråter för mycket

det är liksom något
som ramlat över mig
något som är för tungt
att hantera.

någon utbrister i sen rödvinsfylla
att hon ser att jag är deprimerad
och jag skakar på huvudet och
känner hur tårarna bränner när
hon säger
det är någonting väldigt långt tillbaka.
för det är nog sant.

allt har ramlat över mig den hör hösten
och jag är så genomskinligt grå
att någon främling med för mycket rödvin
ser vad jag känner.

drar djupa andetag och
tyngden över bröstet lättar lite
vissa kallar det ångest
men jag tror det är karmakontot
som tömts på poäng
och jag står på minus i livet
för de val jag gjort
och fortsätter att göra

nådde botten när jag hatade
mig själv fem dagar i streck
för så länge har det aldrig varit

jag skrev såhär långt innan
jag blev tom på ord.
det gör liksom så ont att jag
inte längre vet vad jag känner
men någon främling vet,
tydligen

och kan du snälla berätta
hur jag då ska hitta ljuset i
den här hösten
som släckt ner lamporna
i livet

det trycker över bröstet
vissa kallar det ångest
jag tror bara det är det
förflutna som
sprungit ikapp mig

och jag flåsar fortfarande
för att ha sprungit i tio år.