Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ur jordens sköte växer, tränger livets glöd obarmhärtigt


Om du inte är ett träd min älskade

Dessa fattiga nätter
blott vilan när min dröm

det bedjande köttet ryter

gnager bort den sista gnutta vett
från min hud

Om bara tiden ville sluta slå
lägga sig runt mina anklar

Men livet fortsätter ringla
sig runt hennes tunga
som årsringar kring ett träd

Om det fanns ett liv bland rötter
skulle jag bosätta mig där
suga näring ur helig jord

Då kan du rycka henne ur sitt rotfäste
hon skulle ändå stå stadig i sin hänryckning

Blott darra lite

 

 




Fri vers (Fri form) av Maria Zena Viklund
Läst 388 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2016-02-10 21:17



Bookmark and Share


  Linda CH VIP
Underbart vackert språk i en bedårande text.
2016-03-06

    glas-svalan VIP
Vackert.
2016-03-03

  Nina.H
Fantastiskt bra!
2016-02-12

  Stefan Albrektsson
Mycket fin text!! Fin rytmik, och när jag högläser känns det som att den rimmar (även om det "bara" finns invävda nästanrim, assonanser och allitterationer), så texten sjunger i mig ända till slutets darrande - ett gott tecken!!
2016-02-11
  > Nästa text
< Föregående

Maria Zena Viklund
Maria Zena Viklund