Snöljuset är starkt
när jag vandrar i spåren
efter stora mansfötter
 - fyrtiofemmor kanske
och vidhängande stortassad hund
men så viker de av
åt ett håll jag inte vill gå

Så jag fortsätter rakt fram
och ser att en skatas mjuka trampdynor
har gjort vackra avtryck i snön
och när jag böjer mig ner
ser jag att de har förvandlats
till blommor

Jag vill ju inte skövla dem
så jag väljer att vandra vidare jämsides