Jag skulle vilja skriva om kärlek
men det tycks vara ett så abstrakt begrepp
vilket endast de som upplevt det konkret
kan fånga

Jag skulle vilja låta bli att skriva om ångest
för att slippa bli påmind om att min tillvaro
styrs av min oförmåga att inte tvivla

Jag har kanske upplevt kärlek
Men den har alltid varit nervös och rastlös
i sökan efter problem och besvikelse

Kanske har det med min barndom,
och mina neurotiska föräldrar att göra

Kanske har det med min fixidé
att mitt hjärta är svagt och ömtåligt
att göra

Mitt hjärta är inte svagt och ömtåligt
Min hjärna däremot
är hoptrasslad och missförstående

Jag vill känna en kärlek
som inte är inskränkande och rädd

Mitt hjärta är kapabelt
Men min hjärna stretar emot