Han som bar korset
till Golgata höjd
blev slagen bespottad
gick framåt nerböjd
hans steg var tunga
folk skrek med hög röst
du förtjänar detta
ur hatets bröst!
stunden var kommen
det hördes ljud
spikar slogs in i
hans människohud
en krona av törnen
hans huvud fick sår
han led av smärta
han bar också vår!
blodet droppade
rann från hans kropp
glödde av kärlek
tro och hopp!



mare