du var min powerwalk till berömmelsen
över tundran golgata & törnen
ord i läppglans på en fickspegel
när ingen annan fanns till hands
och det är som att jag inte borstat mitt hår
på fyrahundra år eller fler
och som om det inte var mer
än att svinga sig från ett beroende
till ett annat
att slingra sig ifrån en lögn
för att hitta sig nedsjunken i en annan
att stå med gyttjan upp till knäna
& karma upp i halsen
sänka isberg eller skepp
& ljudet ljuset eller mellantinget
singlar krona/klave
om du är kung eller slav
och jag, jag ville vara solen
paradiset eller ormen
men om jag blundar ser jag ingenting.