Det är något som behandlar mig
Det är något som förvandlar mig
Det är något som inte förhandlar med mig
Det är något som förbarmar sig över mig
En tyst aning
Kommen helt utan förvarning
Söker uppmärksamhet av ett dunkelt slag
Mer som ett stilla andetag
Erbjuder mig en annorlunda kompass
Av en helt annan klass
Den kräver allt som kan tänkas i gengäld
Vill göra mig helt oförmögen och blottställd
Den godtar i längden ingen som helst protest
Den är det centrum i mig som vet bäst
Men min bångstyriga natur
Dold bakom en självcentrerad mur
Gör allt som står i dess makt
Att inte behöva föras till slakt
Men jag bearbetas obönhörligen allteftersom tiden går
Tills jag förhoppningsvis någon gång i framtiden förstår
Att denna inifrån kommande byggnation
Skall leda mig fram till min slutstation
Oändligt omfattande och odelbar
Lämnar den inget efter sig men blir alltid kvar
Bo R Axelsson