Jag fryser
En isbit bygger bo i mitt bröst
En smärta ilar
Längs med min ryggrad
Jag förvägrar mig
Kärlek och tröst
Självföraktet har nått en högre grad
Doktorn vrider på sitt huvud
Läser journalen förstrött
På britsen känner jag mig hemma
Ensam... Utsatt... Trött

Regnvädret glider in med tusen sorger
Jag flyr inte regnet
Stannar kvar
Fastfrusen i marken
Stannar kvar
Förstummad av de tunga dropparna
Vars våta smekande
Väter min kind
Lättnadens frist är förbi
Den flyr sin kos
Med isande vind

Doktorn skriver recept
På stående fot
Mot depression finns ingen självklar bot
Det är is och mer is
Kompaktare för varje steg jag tar
Innanför dess hölje
Träder lyckan fram
Varm... Leende... Onåbar

Regnvädret glider in med tusen sorger
Jag flyr inte
Trivs med det jag känner till
Stannar kvar
I det trygga
Stannar kvar
I det som blivit jag