och skärgården inväntar deras rörelser
en verklighet närmare dit de gårmellan hjärtslagen en stormvind som vänder allt på ända
bilderna som framträder på näthinnan minnena och impulserna
hur han förstod att avvakta hennes genmäle
doften av sockertång solregnet som fick ljuset att lysa i ögonvrån när hon mötte himmelens blick hur världsalltet tycktes lyssna och dofterna förstärkas tills hon sparade scenen i en enkel diktamen
och de minns också de branta hällarna klipporna som solstekta erbjöd dem ett dansgolv den hisnande känslan av att nästan flyga när de sprang ned mot vattnet och efteråt trötta svalkades sig i havet
*
tjugofem solvarv senare tänker de att de kanske glömt hur man gör nu när barnen är utflugna och livet börjar vakna
men de börjar utforska världen igen nyfiket och ystert
ännu drömmer de om dagarna
en hel verklighet närmare dit de är på väg
© Birgitta Wäppling, 25 maj 2017
Fri vers
av
© Birgitta Wäppling
Läst 427 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2017-05-25 18:10
|
Nästa text
Föregående © Birgitta Wäppling |