våra vurmer
fyller alla
en och samma sak
utplånandet av motsatsen

den ordningsgalne pedantens längtan
efter att få kasta ut sin skit

cannabisrökarens strävan
efter att kunna suga i
och fylla sig
med mammas ande
som rök
som ett gift
det goda giftet

att slippa
det tomma jaget
livets ok


våra jag
är vår största plåga

och i passionen
kärleksvurmen
kan vi äntligen förlora oss

i arbetet
i drogen
i åtråns psykos

den lugna
den stilla
den helt overksamma människan
är den märkligaste av oss alla
hon tycks inte ha nåt behov
av att dö

men hon bedrar oss
hon är ständigt
någon annanstans
i sina dagdrömmar

ingen orkar vara jag
mer än några andetag
i taget

så till sist
den ständigt trötta människan
som omedvetet skruvat ner libidon
till den sista anhalten före
det eviga andningsuppehållet

den moderna
psykiskt flådda människan

hon som sover sig bort

bort bort bort

ja
vi längtar alla efter att dö
och att få leva
som spöken

andar

det kallar vi religion

jaget
slipper alltid undan
våra omedvetna krig