Jag ser glittret i Martinas öga
Karons floder flyter tröga
Låt krögarna från Stockholm kröga
Uppe på sina hästar höga

Låt de sitta där och glänsa
Vi andra kan väl fisken rensa
Alla vill dina fickor länsa
Kallar du herr Orback Jensa

Eller sitter du och aktar
Dessa djupingar som vaktar
De besuttna när de slaktar
Och alltid efter mera traktar

Stå upp och spela inte död
Blå gul grön svart eller röd
Du behöver inte mer av deras stöd
Glöd kan bli ditt överflöd

Men släpp inte in Martina
Hon är inte en av de dina
Hon lindrar inte alls din pina
Hon får dig bara att förtvina

Bort Martina ge dig av
Jag gräver helst min egen grav
Ge dig ut på stormigt hav
Se jag står här med lyftad stav

Vi skall förena oss i leden
Tillsammans skall vi gå i vreden
Inget ulligt lamm på heden
Har någonsin tvivlat alls på freden

Den kommer efter strid på kniven
När de tappra tagit liven
I frusen flykt från tidsfördriven
Står paschans söner mitt i kliven

Förstummade på väg mot schavotten
Tappar huvudet gör nu drotten
Nu vänds ordning ut går potten
Släng bort den där bingolotten

Ta dig samman ta ett tag
I din krage byt ut i dag
en paragraf i sinnets lag
Du är stark och aldrig svag

Bergfast står du vid min sida
Nu är nog av lump och lida
Se i natt skall rötter strida
Aldrig mer skall maran rida

Fröken Lindeman försvinn längs vägen
Jag måste ge dig du är trägen
Men här kommer nytt av lägen
Du är snart blott en gammal sägen