någonstans ringer en klocka

genom skogen är klangen svag

Inuti den har sin takt med slagen

även om andemeningen är svag

Vem vill inte ha sitt med tiden

Till tro och klädpersedel 

Genom Facebook lyckas vi i strömmen

Vi använder alla tillåtna medel

Annat är det från skogligt perspektiv

Gran och björk samt en gammal tall

Och mitt ibland dem tänder jag elden

Den skyddar från kylan som isar kall

Sitt med mig, bida, vila ett slag

här där vänner och tid ger fritt

Så kanske nästa år känns som en sommardag

Än fast årstid målat den i vitt

Sitt och låt oss språka en stund

Närsom klockan ljuder det sista

Ge varann en kram och hålla  Liv

Må det gro och aldrig brista

Fästa händer i vänligt slag

Och så skåla till året som fick ett slut 

Och till detta nya som

Som bultar och tränger

Ger klockor en välkommen salut