Det är fakta, det är inte det att jag skryter, jag säger bara som det är. De tillräckligt vackra kvinnorna, med skinande lår i korta byxor eller klänning, men också de andra, i jeans tätt sittande om stjärten, eller inte, med läppar och vanliga ögon, med bröst, kan få knulla när de vill, när de behöver, de har alltid någon som stöter på dem på ett mer eller mindre intelligent sätt, ja, också enfaldigt kan man tro, och utifrån det kan de säga nej, kvinnorna, eller ja, de kan säga ja. När någon frågar mig, en smart och skolad, ja, studerad och kanske varm, liksom också jag kan framstå som, och någon gång vara, jag vet inte - den helt avgörande skillnaden är att jag är ett hjon, inte de - så brukar jag svara att jag kan få om jag vill, men medan jag säger det så begriper jag nästan att jag ljuger. De vet inte var jag bor, människorna, jag låtsas och renodlar mina bästa grimaser, oftast tänker jag att det inte märks, vi är så många och överallt.
Du måste ändra ditt sätt att tänka, sjunger de, mest som jazz och heroinberoende. Saven är satt på jäsning, svämmar javisst, och trädens blad är fullt utvecklade och maskrosornas bollar går att blåsa på, att leka med, som man i alla tider lekt och gjort narr av gamlingar med käpp, pisslukt och hälta. Det finns stjärtar under tyg, tunt, av vinddraget fladdrande tunt tyg. Stjärtar som svänger och dallrar av gången; på italienska, polska och ifrån Norrland. Sträcker jag fram min hand kan jag röra vid dem. Allt jag är och har och håller i min pung är frön. Jag dansar inte, slåss inte med andra, vill lägga mina händer på ett par lår, hålla kvar. Det vet jag väl, att medan de går där, vanligt, för att handla en påse mat och vagt undra över vilket år huset de passerar byggdes och om de ska köpa en hund så svettas de mellan skinkorna och, nej, det är det jag vet, det är inte bara svett, eller blod, som tränger fram och klibbar mot det tunna tyget, också deras sav, då och då sekret, och det är inget att prata om. Jag försöker verkligen känna om det luktar något när de passerar. Det hjälper inte att tänka. Jag går på barer, trottoarkaféer, fik och restauranger för att äta och dricka kaffe och för att röka, ta en kaka.
*